En liten historia...

På morgonen tisdagen den 10 oktober 2006 hände något oväntat. En gråmulen morgon med regnet hängande i luften. Janne och jag uppe extra tidigt - älgjakt.

Titta där står Cleo och Saga ligger ända där borta, sa Janne, när han tittade ut i hagen i färd med att fylla sin kaffetermos.
Jag undrade lite över det påståendet medan jag gick för att utfodra de hästar som stod i stallet. När jag var klar gick jag in i hagen för att... jag trodde inte mina ögon! Något vitt låg på marken en bit från Saga... ett föl. Ett litet föl!
Alldeles nyfött. Hade precis kommit ur fosterhinnorna. Fölet darrade... verkade lite medtaget... inte så konstigt när man kommer till världen på ett fuktigt gräs en kulen oktobermorgon.
Min första tanke!
Jag måste få tag på Janne så han kan bära in fölet. Fölet måste in i värmen.
Förbannade älgjakt! Janne hade mobilen avstängd (typiskt).
Hur får man tag på honom eller någon annan som kan hjälpa mig i dessa älgjaktstider. Jag ringde våra grannar Gunnel och Lennart. Lennart och Lennarts bror Kjell är med i samma jaktlag som Janne.
Gunnel svarade. Jag berättade om morgonens mirakel och frågade om Lennart var kvar hemma, för då kunde han säga till Janne att åka hem fort som... Lennart hade redan gett sig av, men Kjell har inte gett sig iväg än. Jag ber honom skicka hem Janne, sa Gunnel. Hoppas det går fort tänkte jag.

Massor med tankar surrande i huvudet. Sånt här händer bara inte. Varför har jag inte märkt något? Hur kan man bara missa? Visst, hon var tjock, men vi köpte henne i maj, hon kanske har ovanligt lätt att lägga på sig av betet. Pappan? Gotlandsruss? Grannens nordsvensk?
Som tur var kom Janne rätt så snabbt och han var minst lika chockad som jag. Medan jag pratat i telefonen hade fölet piggnat på sig betydligt och t.o.m. gjort några försök att resa sig. Vi tog in hästarna i stallet och väl därinne diade fölet och bajsade mekonium. Jag konstaterade att det var en liten flicka, men vad skulle hon heta? Och vem var pappan?
Ovaent är ett flicknamn som jag sett på Internet och det betyder just oväntad, men SIF godkänner inte det namnet så förslag på namn mottages tacksamt.

Men pappan då? Naturligtvis ringde vi till dem vi köpte Saga av och berättade vad som hade hänt och de var precis lika förvånade om vi. De berättade att Saga hade varit på träning i november -05. På träningsstationen fanns en 1:a klass hingst som kunde vara tänkbar far. DNA prover skickades till SLU. En månad senare kom det positiva svaret och jag hade blivit mycket förvånad om pappan inte hade varit islandshäst när jag ser det lilla underverket busa i hagen. Här är några bilder på miraklet.